All we had is gone now.
Jag är sårad, ledsen, arg, besviken & förvirrad. Jag vet en sak, och det är att jag inte vill bort längre. Vill vara hemma här, har alldeles för mycket att fixa. Om jag drar nu, vad kommer jag då komma hem till? Allt kommer vara borta, försvunnet och försent. Det kommer vara historia och hänga ihop med det förflutna. Men vi båda vet att det en gång fanns. En gång var allt där. Det var påriktigt och inte på låtsas. Ingen dröm, saga eller film. Det var verklighet och verkliga känslor. Du kände det. Jag kände det. Och alla andra visste och såg. Det var inte bara jag, det var du också. Det har en gång hänt och det vet vi båda om. Blickar, ord, känslor, omfamningar, kyssar, beröring, längtan. Allt fanns en gång där. Dom där första sommarkvällarna då inga problem i världen fanns. Det var nuet som gällde och morgon dagen fanns inte med i tankarna. Men den kom. Och nu är allt förbi. Det finns inte kvar. Det enda som finns där är minnet och känslan av sista kyssen och sista beröringen som fortfarande satt sina spår. Du känner det än. Jag känner det än. Du var för några timmar min. Jag var för några timmar din. Men nu då? Ska vi bara låtsas som ingenting hände och gå vidare? Är det verkligen så du vill ha det? Jag vet att det inte bara kan sluta så här. Jag vill ha svar på mina frågor men jag finner dom inte utan din hjälp. Vill inte fråga. Vågar inte. Kan inte. Men jag måste. Fast ändå kommer jag undvika det, precis som du. Snart kommer det vara försent för att fråga och allt kommer dö ut, försvinna och aldrig komma tillbaka. Minnen kommer sakta glömmas då nya tar plats. Känslan av sista kyssen och beröringen som fortfarande finns där kommer avta, sakta kommer den också försvinna. Allt kommer försvinna. Och kvar finns tankarna om vad som skulle kunna hända om man bara vågat fråga. Vågat prata om det. Det är över snart. Jag kommer ha släppt allt snart. Du kommer ha släppt allt snart. Vi kommer inte känna något alls tillslut. Men när vi ses nästa gång kommer våra kroppar skrika efter varandra. Läpparna vill ha kyssen. Kroppen vill ha beröringen och allt det som en gång fanns. Men vi kommer bara gå förbi varandra och låtsas som ingenting även fast vi vet exakt vad som en gång hänt. Jag vet hur det kommer bli och jag vet att jag inte vill ha det så.